Tåget, bilen eller flyget?

Vårt val av färdsätt på semesterresan är avgörande för de utsläpp den genererar. Här finns övergripande information om klimatpåverkan från resande med tåg, bil, buss, flyg och färja. På sidan Transportmedelsberäkningar kan du läsa om hur vi räknat.

TÅG
Semestrande med tåg i Sverige, Norge och Finland är utmärkt ur klimatsynpunkt eftersom nästan alla passagerartåg i dessa länder drivs på el och vi har relativt låga utsläpp från elproduktionen i Norden.

När det gäller tåg till andra länder i Europa så är Hamburg en central knutpunkt för den skandinaviska tågresenären på väg ner genom Europa och härifrån utgår många nattåg. Från Stockholm via Malmö går dessutom nattåg till Hamburg och det är möjligt att sova sig igenom långa sträckor. Att färdas och samtidigt sova är ett effektivt och bekvämt sätt att resa. Alla snabbtåg och nattåg i Europa är eldrivna och även om utsläppen från elproduktion är högre än i Skandinavien, så är tåget väsentligt mer klimatsmart än flyget. Eldrivna tåg är också betydligt bättre än de som drivs med diesellok. Om du vet ifall en tåglinje går med el eller diesel, kan du ändra det i din sökning.

År 2029 beräknas järnvägs- och biltunneln under Fehmarn Bält (Rödby-Puttgarden) stå klar och då blir tågresan betydligt kortare och snabbare. Köpenhamn - Hamburg kommer då att ta 2,5 tim jämfört med nuvarande drygt 5 tim.

BIL
En bilsemester med 3-4 personer i bilen är ganska klimatsmart. I alla fall om resan inte är alltför lång och särskilt om ni kör elbil eller på förnybart bränsle. En annan fördel är att det är flexibelt och det är ju inte fel att ta en spontan avstickare eller övernatta på något mysigt ställe längs vägen för att slippa köra alltför långa sträckor.

En längre bilresa kan ibland också kortas ner genom att ta färja en del av resan. Om det är en färja som kör över natten kan det vara riktigt bekvämt. Samtidigt orsakar vanliga färjor betydligt större utsläpp per personkilometer jämfört med att köra bil hela vägen. Snabbfärjor är ett särskilt dåligt alternativ ur klimatsynpunkt. Läs mer om färjors klimatpåverkan längre ner på denna sida.

BUSS
Buss är i många fall ett relativt bra alternativ ur klimatsynpunkt. Detta gäller ibland även i jämförelse med tåg - särskilt i länder där CO2-utsläppen från elproduktion är relativt stor och framför allt i jämförelse med dieseltåg. Utsläppen från en bussresa beror till stor del på vilket drivmedel som används, men också på beläggningsgrad och förbrukning. Fråga gärna bussbolag vilket bränsle de använder så påverkar du. Du kan ändra bränsletyp i din beräkning ifall du vet att bussen körs på förnybart och då beräknas utsläppen bara bli en fjärdedel jämfört med diesel.

I Skandinavien kör bland annat Bus4you och Flixbus linjetrafik. Flixbus kör också dag- och nattbussar inom och mellan många länder i Europa.

FLYG
Svenskarnas flygresor orsakar numera ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som allt vårt bilkörande. Runt 80 % av våra flygresor är för privata syften, medan 20 % är tjänsteresor. Ett omfattande flygande minskar möjligheten att nå våra klimatmål. Till 2050 behöver våra totala årliga utsläpp av växthusgaser minska från dagens c:a 8-9 ton CO2 per person och år till max 2 ton. Det är ungefär lika mycket utsläpp som en enda flygresa tur och retur Göteborg - New York orsakar.

Ibland kanske du hör argumentet att flyget "bara" står för 3-4% av de globala utsläppen och att det ändå pratas så mycket om flygskam och att vi inte bör flyga. Internationellt sett så beräknar forskare att det bara är 3-4% av jordens befolkning som flyger under ett år och att 1% av världens befolkning står för drygt 50% av utsläppen från flygande (Gössling, Humpe 2020). Det är alltså extremt få personer som står för alla utsläpp från flygresor och de flesta kommer från rika länder.
Flygutsläppen från en genomsnittlig svensk är 5 gånger större än den genomsnittlige världsmedborgaren (källa). I Sverige står de 20 % svenskar som flyger mest för över hälften av alla utsläpp från privata flygresor. Om denna minoritet skulle begränsa sitt flygande till en gång per år, eller en gång vartannat år så skulle utsläppen från svenskarnas flygande minska drastiskt.

Flygresande har en gräddfil när det gäller beskattning. Om flyget betalade samma skatter som andra branscher beräknas priset för flygbiljetter enligt öka med runt 79-95 % (här och här kan du läsa om detta).

Egentligen orsakar en flygresa inte mer utsläpp per kilometer än en person som kör ensam i en dieselbil, men en väsentlig skillnad är att det går att resa så långt på kort tid med flyget. Det är exempelvis inte många som kör ensam i bil ner till Rom över en långhelg.

FÄRJA
Främsta fördelen med färjor är att de erbjuder rejäla genvägar mellan två destinationer. Dessutom kan det vara en upplevelse i sig att färdas över havet. På längre turer är det ofta bekvämt och ges möjligheter till både god mat och olika aktiviteter. Att åka färja över natten är också ett tidseffektivt sätt att resa.

Tyvärr genererar färjor höga utsläpp, enligt våra beräkningar nästan dubbelt så höga utsläpp per personkilometer som flyget. I stort sett samtliga passagerarfärjor drivs med fossilt bränsle av olika kvalitet. En viktig faktor för utsläppen är hur snabb färjan är. En snabbfärja genererar väsentligt mycket högre utsläpp än en långsam färja. Andra faktorer som bränsletyp och bränsleåtgång, beläggningsgrad, beräknad fördelning mellan frakt av gods och personer påverkar också de beräknade utsläppen. Det är komplicerat att få fram siffror på utsläpp från olika färjelinjer eftersom det går att räkna på många olika sätt, men fråga gärna det färjerederi du funderar på att åka med hur mycket CO2 per personkilometer de beräknar att deras färja släpper ut på den tur du planerar att resa. Då får de ytterligare signal på att passagerare bryr sig.

Drift av färjor med grön vätgas eller el kan reducera utsläppen avsevärt i framtiden. I avvaktan på detta ger dessvärre färjetrafik väsentliga utsläpp.