Destinationers utbud

Om resemotiv förklarar varför vi reser och i viss mån vart vi reser så kan en destination och dess utbud påverka den sistnämnda frågan; Vart är vi på väg? Här nedan omnämns ett antal resurser som en destination har. Några av dem diskuteras också i detalj.

I forskningen diskuteras en destinations (och dess invånares) resurser utifrån flera dimensioner: (1) Turistattraktioner och faciliteter, (2) Politisk, ekonomisk och social struktur, (3) Geografi och miljö, (4) Infrastruktur, (5) Tillgänglighet (till och på destinationen), (6) Lokalbefolkningen (deras mottagande och attityder) och (7) Destinationens marknadsföring. En destination kan således nyttja de ovannämnda resurserna för att dra turister till sig (pull-faktor, se Resemotiv). Vissa destinationer har till exempel tillgång till ikoniska attraktioner såsom Eiffeltornet i Paris eller Pyramiderna i Egypten eller flaggskeppsattraktioner såsom Liseberg i Göteborg. Andra saknar dessa men har kanske resurser i form av en attraktiv geografi kopplat med en aggressiv marknadsföring. Det sistnämnda sköts ofta via så kallade destinationsmarknadsföringsorganisationer (DMO). Svenska exempel är Stockholm Visitor Board eller Göteborg&Co. De nyttjar destinationens resurser, paketerar och marknadsför dem gentemot potentiella turister nationellt och internationellt. Organisationerna är ofta kommunalt ägda i Sverige (som de båda exemplen ovan), men kan även vara delägda av industrin eller helt privata (men med tätt kommunalt samarbete). Det finns också på regional (till exempel Turistrådet i Västsverige eller Visit Dalarna) och nationell nivå (Visit Sweden).

DMO:er försöker hitta, paketera och marknadsföra reseanledningar som kan locka (pull) potentiella besökare. Förutom att nyttja existerande attraktioner i sin marknadsföring är det också vanligt att organisera, ansvara eller köpa in evenemang som hålls på destinationen. Tanken är att temporära evenemang skapar attraktion och påverkar turistens beslut att välja destinationen för sin resa. Det extrema uttrycket för detta är arrangerandet av så kallade Mega-evenemang (till exempel OS, Världsutställningar, VM i fotboll) som förväntas skapa en stark positiv image och öka turism och inkomster för destinationen på lång sikt. De stora kostnaderna för att arrangera evenemang, och speciellt Mega-evenemang, har dock ofta ifrågasatts från flera håll. Kostnaderna överstiger ofta den ökade efterfrågan som är svår att beräkna på lång sikt.

En annan resurs som DMO:er, städer, regioner och länder jobbar med i relation till turismutveckling är destinationers tillgänglighet. Fokus har framförallt varit på att skapa direkta flygförbindelser till viktiga turistmarknader. Flera studier visar att snabbare tillgång till en plats kombinerat med billigare biljetter ökar efterfrågan nämnvärt. Speciellt på perifera platser. Ett tydligt exempel är direktflygen till Rovaniemi i Finland där de har flaggskeppsattraktionen Tomteland. De har, under vintersäsongen, flera flyg i veckan från hela Europa och Asien vilket inneburit en mycket stark utveckling i antal besökare. 

Källor

Becken, S. (2005). The role of tourist icons for sustainable tourism. Journal of Vacation Marketing, 11(1), 21-30.
Hall, C. M. (2012). SuStainable Mega-eventS: beyond the Myth of balanced approacheS to Mega-event SuStainability. Event Management, 16(2), 119-131.
Halpern, N. (2008). Lapland's Airports: Facilitating the Development of International Tourism in a Peripheral Region. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 8(1), 25 - 47.
Gaffney, C. (2010). Mega-events and socio-spatial dynamics in Rio de Janeiro, 1919-2016. Journal of Latin American Geography, 9(1), 7-29.
Wall, G., & Mathieson, A. (2006). Tourism: changes, impacts, and opportunities (2. ed.). Harlow, Eng. ; New York: Pearson Prentice Hall.
Weidenfeld, A. (2010). Iconicity and ‘flagshipness’ of tourist attractions. Annals of Tourism Research, 37(3), 851-854.