Turism och hållbar utveckling
I takt med att charter- och massturismen växte starkt under 50- och 60-talet började turism göra större avtryck i länder och på olika destinationer. Det var också på dessa destinationer som en mer kritisk och problematiserande syn på turismutveckling började ta form. Negativa effekter, såsom överexploatering av kuster, nedskräpning och påfrestningar på lokalbefolkningen, blev synlig. Flera exempel från tidigt exploaterade destinationer i Europa finns längs Medelhavet (till exempel Mallorca och södra Spanien), men också i Karibien.
Begreppet hållbar utveckling fick fäste de efterföljande årtiondena och så även i synen på turismutveckling. Företag, turister, lokalboende och offentliga organisation; alla ställer dem sig idag frågor om hur en mer hållbar utveckling inom turism kan se ut när det gäller ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga aspekter. Ett resultat är framväxten av nya typer av turism såsom Ekoturism, Pro-poor tourism, Ansvarstagande turism, Volontärsturism och Lokalförankrad turism. Olika typer av turism som strävar efter att minimera sin negativa påverkan på natur och lokalsamhälle.
Hållbar utveckling har kritiserats för att vara ett alltför diffust begrepp. Hur operationaliseras det egentligen? När är något hållbart? Inom turismnäringen råder samma utmaning. Det finns flera olika definitioner och tolkningar av begreppet. I ett FN-lett initiativ, som bland annat involverar delar av näringen och olika institutioner har man satt upp ett antal kriterier. För att vara en leverantör av hållbar turism bör du;
• maximera sociala och ekonomiska fördelar för lokalsamhället och minimera negativa effekter.
• maximera fördelar för kulturarv och minimera negativa effekter.
• maximera fördelar för miljön och minimera negativa effekter.
• demonstrera ett effektivt hållbart ledarskap.
Att ta hänsyn till sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga frågor är oerhört komplext. Figuren nedan illustrerar olika potentiella konflikter, från ett hållbarhetsperspektiv, som kan uppstå i samhällen som satsar på turismutveckling. Konflikterna gör satsningar i en hållbar riktning utmanande för de aktörer som är berörda såsom kommuner, turistentreprenörer, lokalbefolkningen och turister. Illustrationen hjälper oss till exempel att förstå de konflikter som uppstått nyligen mellan olika aktörer i Barcelona, Venedig och Amsterdam (till exempel demonstrationer och attacker mot turister). I Barcelonas fall är det en tydlig ägandekonflikt där turistentreprenörer strävar efter en långsiktig ekonomisk tillväxt i första hand medan de lokalt boende kräver tillgång till boende som inte är för dyrt och som är lugnt och säkert.
De som har studerat utvecklingen av hållbar turism har sett exempel på de konflikter som uppstår och hur olika tolkningar av begreppet hållbarhet har stor betydelse för vilken riktning utvecklingen tar. Turistföretagare har ofta en aktivitetsbaserad eller inåtvänd syn på hållbar utveckling. Det innebär att det aldrig är en fråga om turismens vara eller icke-vara utan hur turism kan vara motorn i utveckling av lokalsamhället. Ofta ses turism i isolation från andra aktiviteter i samhället.
Från föreningshåll och från offentliga organisationer (ofta med miljöfokus) sätts ofta platsens resurser i första rum. Det kan handla om naturresurser eller kulturarv som bör bevaras. Strategin, i förhållande till turismutveckling, är då ofta fokuserad på att sätta begränsningar för antalet besökare (till exempel i nationalparker) eller på andra sätt begränsa åverkan på resurserna. Detta synsätt har kritiserats för att vara statiskt och inte ta hänsyn till vad de som bor på platsen vill. Just detta har på senare tid blivit allt mer betydelsefullt, det vill säga att utgå ifrån lokalsamhället och dess invånares behov och önskemål. En sådan tolkning av hållbar turismutveckling innebär att turism inte är självklart (i motsats till det aktivitetsbaserade perspektivet) utan bör förhandlas i beaktande av andra typer av aktiviteter som finns i lokalsamhället.
Det är således en komplex bild och stor utmaning att påverka turismutveckling i en mer hållbar riktning. Det kräver involvering av de olika intressenter som berörs på lokal, nationell och internationell nivå.
Källor
Campbell, S. (1996). Green cities, growing cities, just cities?: Urban planning and the contradictions of sustainable development. Journal of the American Planning Association, 62(3), 296-312.
Hunt, E. (2017, August 4). “Tourism kills neighbourhoods”: how do we save cities from the city break? The Guardian. Hämtad från http://www.theguardian.com
Lundberg, E. (2014). Tourism Impacts and Sustainable Development. Gothenburg: University of Gothenburg.
Mowforth, M., & Munt, I. (2015). Tourism and sustainability: Development, globalisation and new tourism in the third world. Routledge: London.
Saarinen, J. (2006). Traditions of sustainability in tourism studies. Annals of Tourism Research, 33(4), 1121-1140.