Klimat- och miljöeffekter

Frågor om turismens miljöpåverkan har varit aktuell alltsedan massturismens barndom på 1950- och 60-talet. Huvudfokus inom forskningen har varit att kvantifiera utsläpp och åverkan relaterat till turism. Två metoder med något olika utgångspunkt har dominerat; Ekologiskt fotavtrycksanalys (EFA) och Livscykelanalys (LCA). EFA är ett försök att väga samman olika typer av effekter på miljön till ett gemensamt mått och relatera resultatet till jordens tillgängliga resurser. LCA, som används som grund för beräkningarna i semesterkalkylatorn (se detaljerad beskrivning i Metodrapporten), mäter främst klimateffekter i form av CO₂-ekvivalenter.

Förutsättningen i LCA är att räkna på produktens (här en resa) hela livscykel, från ”vagga till grav” för att ge en så korrekt bild som möjligt av klimateffekten. I beräkningarna av klimatpåverkan från de olika färdsätten ingår förutom utsläppen från avgasrören också utsläpp som sker i samband med att producera bränslet, däremot ingår inte utsläpp som sker i samband med produktion av fordonen.
Förutom att mäta utsläpp och åverkan är det också möjligt att beskriva hur turism påverkar den lokala miljön i form av till exempel nedskräpning eller avskogning kopplat till expansion av turisminfrastruktur och aktiviteter. 

De effekter som beskrivs ovan har alla en negativ koppling, men det har också registrerats positiva miljöeffekter kopplat till turism. Framförallt kan ökad turism skapa en bättre förståelse för hur värdefulla naturresurser är. Att se och besöka relativt orörd natur är något som drar till sig turism. Det som lokalbefolkningen ser som något självklart och vardagligt får plötsligt ett stort värde som realiseras i besök, stolthet för det lokala och ekonomiska intäkter.  En följd kan vara att naturen och miljön skyddas och bevaras. Framväxten av nationalparker är till exempel starkt kopplat till turism och det värde som tillskrivs dessa tillgångar.

Källor

Castellani, V., & Sala, S. (2012). Ecological Footprint and Life Cycle Assessment in the sustainability assessment of tourism activities. Ecological Indicators, 16(0), 135-147.
Gössling, S., Peeters, P., Ceron, J.-P., Dubois, G., Patterson, T., & Richardson, R. B. (2005). The eco-efficiency of tourism. Ecological Economics, 54(4)
Lundberg, E. (2014). Tourism Impacts and Sustainable Development. Gothenburg: University of Gothenburg.
Wall, G., & Mathieson, A. (2006). Tourism: changes, impacts, and opportunities (2. ed.). Harlow, Eng. ; New York: Pearson Prentice Hall.