Ekonomiska faktorer

En av de mest framträdande faktorerna som påverkar resande är olika ekonomiska faktorer. Här nedan beskrivs några av de som identifierats i tidigare forskning.

Enligt Wall & Mathieson (2006) är en av de tre huvudsakliga faktorerna som påverkar resande mest våra ökade inkomster. I de flesta studier är det möjligt att se ett klart samband mellan ökat resande och ökad inkomst. Ett tydligt exempel på senare tid är att alltfler kineser turistar internationellt vilket kan kopplas till en allt större medelklass som växt fram i Kina under de senaste 20 åren under deras liberalisering av ekonomin. Men vi kan också titta på utvecklingen i Sverige (och övriga Europa) där stora ökningar i inkomst från och med efterkrigstiden (1950-talet) medfört en kraftig ökning av fritidsresande.

I takt med ökat resande har priser på resor kunnat pressas kontinuerligt vilket påverkar den totala efterfrågan. Det har också möjliggjorts med teknologiska och politiska framsteg (se ”teknologiska faktorer” och ”politiska faktorer”) som datorbaserade lösningar för bokning och internationella handelsavtal. Det senare är starkt kopplat till ett avreglerat och allt billigare flyg som i Europa prispressats till följd av överenskommelser på 90-talet. Det blev starten för utvecklingen av det så kallade lågprisflyget (Ryanair, Norwegian med flera) vilket möjliggör turistande för allt fler. Men inte bara priset på transport har minskat. På grund av den tuffa konkurrensen och konsolideringen av massturismmarknaden som domineras av multinationella jättar (som till exempel TUI, Thomson, Lufthansa Group med flera) har pris pressats i alla led. Fenomenet kallas för vertikal respektive horisontal integration där företag tar kontroll över flera steg i turistprodukten och över olika kundsegment (till exempel All-inclusive eller prissegmentering).

I en forskningsgenomgång av 100 studier med modeller för att mäta turismefterfrågan (Lim, 1997) bekräftas att ökad inkomst samt transportkostnader är viktiga faktorer. Utöver dessa framhåller hon också att den relativa prisnivån mellan länder samt växelkurs är frekvent förekommande i förklaringsmodellerna. Detta har haft extra stor betydelse för fenomen som gränshandel och shoppingturism. Exempel från en svensk kontext är norska turister som rest till Sverige för den relativa skillnaden i pris samt en gynnsam växelkurs under delar av 2000-talet. 

Slutligen bör också betydelsen av marknadsföring nämnas när ekonomiska faktorer diskuteras. Typ och mängd av marknadsföring har visat viss påverkan på efterfrågan samtidigt som en del studier påpekar att det har betydligt lägre påverkan än de andra ekonomiska faktorerna (se exempelvis Crouch, 1994)

Källor:
Crouch, G. I. (1994). The study of international tourism demand: a review of findings. Journal of Travel research, 33(1), 12-23.
Lee, C.-K., & Kwon, K.-S. (1995). Importance of Secondary I m p act of Foreign Tourism Receipts on the South Korean Economy. Journal of Travel Research, 34(2), 50-54.
Lim, C. (1997). "Review of international tourism demand models." Annals of Tourism Research 24(4): 835-849.
Wall, G., & Mathieson, A. (2006). Tourism: changes, impacts, and opportunities (2. ed.). Harlow, Eng. ; New York: Pearson Prentice Hall.