Minskade utsläpp från flygresor

2017 var året då svenskarnas flygande toppade. I alla fall hittills... Vad har hänt sedan dess? COVID19-pandemin påverkade såklart enormt, men redan dessförinnan vände flygandet nedåt. Kanske spelade flygskamsdebatten som briserade under 2018 in i nedåtgåendet?

Hur det nu än må vara med det så kan vi konstatera att flygandet inte har återhämtat sig som det brukar göra efter ekonomiska kriser, konflikter eller vulkanutbrott. Under de senaste 50 åren har det verkat vara en naturlag att flygandet ökar, men under 2023 var antalet flygresor per svensk nere på samma nivå som 2010. 

Den genomsnittliga flygresan har också blivit kortare, vilket inte nödvändigtvis måste betyda att vi flyger mindre eftersom vissa troligen byter till andra flyg då de kommit till sin destination. Samtidigt är minskningen betydande även då man undantar de vanligaste europeiska transitflygplatserna. Och resmål som USA och Kina ligger kvar på betydligt lägre nivåer än före COVID19.

Enligt beräkningar gjorda av Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers, så har utsläppen från svenskars flygande minskat med cirka 30% sedan 2017. 5-10% av minskningen kan hänföras till mer effektiva flygplan medan resten kommer av minskat flygande, något som troligtvis både beror på ekonomisk nedgång och ökad klimatmedvetenhet. Siffran 30% bygger på antagandet att andelen svenskar/icke svenskar på svenska flygplatser är densamma 2023 som den var 2017.

Källor:

• Jörgen Larsson, docent och forskare vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola
• Artikel i Sveriges Natur.