Aktiviteters klimatpåverkan

Siffrorna visar att det finns semesteraktiviteter som orsakar betydande klimatpåverkan, bland annat RIB-turer, kryssningar och helikopterskidåkning, medan nöjesparker, musikfestivaler och vanlig utförsåkning orsakar begränsad klimatbelastning. 

Beräkningarna av klimatpåverkan från själva aktiviteterna är i första hand gjorda av oss själva (med hjälp av grunddata från de som driver verksamheten). I viss utsträckning har vi också använt oss av resultaten från andra utredningar som vi bedömer som välgjorda. 

Beräkningarna följer samma principer som för övriga delar av Klimatsmart semester, exempelvis avseende hur utsläppen från el beräknas (se Metodrapport). Beräkningarna avser själva aktiviteterna och omfattar i första hand de utsläpp som genereras från den el och de drivmedel som används för att driva verksamheten. Beräkningarna omfattar inte transporten till aktiviteten och boende (dessa delar beräknas separat i Klimatsmart semester) och inte heller matkonsumtion i samband med aktiviteterna.  Dessutom ingår inte heller produktion av anläggningarna (t.ex. skidliftar och åkattraktioner). För kommentarer avseende hur beräkningarna relaterar till det så kallade GHG protocol, se längst ner på sidan.

Nedan finns beskrivningar av hur de specifika aktiviteterna har beräknats.

Nöjespark & djurpark

Att besöka nöjesparker och djurparker är relativt vanliga semesteraktiviteter. Vi har i samarbete med Liseberg, Gröna Lund och Kolmården beräknat klimatbelastningen från detta. Resultatet visar en klimatpåverkan på cirka 1 kg CO2 per person och upplevelsedag, dvs. från ett besök i respektive nöjespark med fokus på att åka attraktioner eller en dag i djurparken. Detta motsvarar klimatpåverkan från att köra en dieselbil knappt en mil.

Det som ingår i analysen är användningen av el och drivmedel, där elanvändningen står för den absolut största delen av klimatpåverkan. Beräkningen omfattar inte matkonsumtion och inte heller klimatpåverkan från produktion och byggande av attraktioner. Data för Liseberg har erhållits från Sonja Jonasson, och från Isabella Lian för Gröna Lund och Kolmården.

Musikfestival

De som ligger bakom klimatkalkylatorn Svalna gjorde 2019 en kartläggning av klimatpåverkan från musikfestivalen Way out west i Göteborg. Beräkningen gjordes på uppdrag av festivalarrangören Luger. Resultatet visade en klimatpåverkan på ca 5 kg CO2 per dagsbiljett. Beräkningen inkluderade utsläpp från transporter av artister och material, energianvändningen inom festivalområdet, hyra av utrustning och boende för artister. Besökarnas resor till festivalen, boende eller mat och dryck ingår inte i beräkningen. I beräkningen av klimatpåverkan av en dag på Way Out West användes el från det nordiska elsystemet som är relativt koldioxidsnålt. Då det finns flera stora osäkerhetsfaktorer uppger vi 3-10 kg CO2 per dag för besök på musikfestivaler.

RIB-tur i skärgården

Att åka en tur med en stor och snabb gummibåt (RIB-båt) är en möjlig sommaraktivitet. En vanlig tur är på totalt tre timmar och då ingår landstigning på en ö i skärgården. Vår överslagsberäkning av klimatpåverkan från detta bygger på att en vanlig båttyp där båtens motor i snitt drar 3,3 liter per sjömil (källa, en sjömil är 1,852 km) och där vi antar att detta fördelas på 9 passagerare (det finns plats för 12 personer). Utsläppen per liter är 3 kg CO2 (Energimyndigheten) och blir då 1,1 kg CO2/person/sjömil. En tur som erbjuds är Göteborg - Vinga och den är ca 30 sjömil, en annan tur, Stockholm - Sandhamn, är drygt dubbelt så lång. Dessa turer resulterar i koldioxidutsläpp på 30 - 70 kg CO2 per person.

Kryssning

Den lägre siffran i spannet i tabellen ovan bygger på data från Viking Line. Deras kryssning Stockholm - Åbo - Stockholm är ca 340 sjömil (630 km) tur och retur. Med ett utsläpp på drygt 200 gram per personkilometer (avser snitt för hela Viking Line, se Metodrapporten) blir utsläppen från Finlandskryssningen drygt 130 kg CO2. Då resan tar ca 24 timmar delas siffran upp på två dagar vilket ger 65 kg CO2 per dag. En skillnad mot övriga semesteraktiviteter som analyseras på den här sidan är att siffran inkluderar boende. En gästnatt på ett nordiskt hotell antas enligt våra beräkningar orsaka ca 7 kg CO2 så även om man räknar bort detta så orsakar kryssningar omfattande klimatpåverkan. Andra skattningar av klimatpåverkan från kryssningar landar i väsentligt högre siffror. En norsk utredning fann ett genomsnitt på 250 kg CO2 per kryssningsdag; men spridningen var mycket stor med enstaka kryssningsfartyg som hade utsläpp på över 1000 kg CO2 per dag (Vestforsk, sid 23-24). På grund av den stora osäkerheten uppger vi utsläpp inom ett så stort spann som 60-500 kg CO2 per kryssningsdag. I många fall innebär kryssningar också en flygresa till och från själva kryssningen, exempelvis i Karibien eller Hurtigruten i Norge.

Utförsåkning i Norden

Utöver resan till en skidort, medför också själva utförsåkningen en klimatpåverkan. Vi har i samarbete med Skistar beräknat klimatbelastningen från detta. Skistar driver anläggningar i Åre, Vemdalen, Sälen, Trysil och Hemsedal. Resultatet visar en klimatpåverkan på 2-3 kg CO2 (genomsnitt 2,3 kg) per genomsnittlig skiddag på någon av dessa 5 anläggningar i Sverige eller Norge (underlagsdata har erhållits av Fanny Sjödin på Skistar). Detta motsvarar klimatpåverkan från att köra en dieselbil knappt två mil. Analyser för de svenska anläggningarna visar att cirka hälften av klimatpåverkan kommer från den el som används för produktion av konstsnö, en fjärdedel från el till driften av liftarna och den sista fjärdedelen från drivmedel som främst används till pistmaskiner. Den analys vi har gjort omfattar inte klimatpåverkan från produktion och byggande av liftsystemet.

Utförsåkning i Alperna

Alpin skidåkning i alperna medför i de allra flesta fall betydligt högre utsläpp än i Norden. Den största skillnaden ligger i att resan dit är längre och att den ofta sker med flyg. Även själva skidåkningen orsakar dock också större utsläpp eftersom el som konsumeras på kontinenten delvis kommer från fossila källor. Om ovan beskrivna liftanläggning hade legat i Alperna så hade klimatpåverkan mer än dubbelt så hög, cirka 6 kg CO2 per skiddag. En osäkerhetsfaktor är omfattningen av konstsnöproduktionen. Vi har ingen data om elkonsumtion/utsläpp från snöproduktion i Alperna, men en grov indikator kan vara andelen av anläggningarnas yta som kan täckas av konstsnö och här finns information om genomsnittlig andel för olika länder från 2018. På senare år har problemen med brist på natursnö i Alperna accelererat, läs nyhet från SVT 2024 "Skidåkningen i Aplerna är dödsdömd". 

Skistar har en konstsnötäckning på 60%. Då det finns flera stora osäkerhetsfaktorer uppger vi 4-8 kg CO2 per skiddag för alperna.

Helikopterskidåkning

Helikopter möjliggör skidåkning utanför liftsystemen. Hur stor klimatpåverkan från helikopterflygningen är beror på en mängd olika faktorer. Vår förenklade beräkning för en dag med helikopterskidåkning ger resultatet att det orsakar 100 - 300 kg CO2 per person. Vårt räkneexempel bygger på en timmes flygtid för helikoptern, vilket är det som uppges för en dag med 5 åk vid svenska Riksgränsen. Koldioxidutsläppen för helikoptermodellen AS350B3 är cirka 180 liter flygbränsle per timme (källa - ladda ner pdf) vilket ger upphov till ca 700 kg CO2 utsläpp (varje liter ger upphov till 3,15 kg CO2 utsläpp, och utöver dessa görs ett tillägg på 24% för att täcka utsläpp från utvinning, raffinering och transport av bränslet). Om detta fördelas på 4 betalande gäster blir resultatet i ca 175 kg CO2 per person och åkdag. För att täcka in den stora osäkerheten, bl a avseende flygtid och antal betalande, i beräkningen uppger vi spannet 100 – 300 kg CO2 (Källor: Carl Lundberg samt Rindlisbacher & Chabbey - ladda ner pdf).

Utsläppsberäkningarna i förhållande till GHG protocol

I förhållande till de olika systemgränser som definierats inom det så kallade Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) så täcker ovanstående analyser Scope 1 (direkta utsläpp från drivmedel) och Scope 2 (indirekta utsläpp från t.ex. el och drivmedel) men inte Scope 3 (t.ex. besökares transporter och konsumtion av mat). En viktig skillnad är att vi använder snittdata för exempelvis elens utsläpp, medan GHG Protocol använder specifik data för respektive aktör. Detta kan delvis förstås utifrån att våra beräkningar har ett lite annat syfte än GHG Protocol. Syftet med Klimatsmart semester är att informera konsumenter. till skillnad från GHG Protocol som ofta används som ett verktyg av aktörerna själva för att förstå sin egen verksamhet. Våra beräkningar är tänkta att vara representativa för en viss typ av aktivitet, exempelvis en nöjespark vilken som helst, inte kopplade till en specifik aktör. 

Ovanstående klimatanalyser är gjorda av Jörgen Larsson, Chalmers samt Andreas Ekvall och Anneli kamb, KTH. Kommentar och granskning av klimatdata är gjort av Birgit Brunklaus, LCA-forskare, RISE (2022-05-16).